serafinaemma

OKEEEJ JAG SKA SKRIVA OM EN TJEJ SOM HETER SOFIA HOFSTRÖM, det är en tjej som jag träffade på en fest i vintras, vet ni vad?
Hon är rätt jobbig ibland om jag ska vara ärlig, men mestadels av tiden är hon sjukt jävla underbar. När vi bråkar, bråkar vi riktigt jävla mycket, kallar varandra saker, ber varandra dra åt helvette och är helt förjävliga mot varandra. Men, jag hörde ett ordspråk en gång, och det va att de som står närmast när stormen kommer blir oftast mest utsatta, och det är pga att det är dem som finns kvar. Oftast handlar väl det om ens familj, men i vissa fall, som i mitt, blir mina vänner min familj :)
Med den här tjejen har jag gått igenom sjukt mycket, både bra och dåliga saker. När jag mådde dåligt över vad som hade hänt med mitt ex, behövde jag inte ens nämna det, utan hon visste ändå direkt. Hon kan åka hem till mig och få mig på bra humör direkt, jag har så jääävla roligt med henne!

I början tänkte jag att Sofia inte alls var något för mig, vi har egentligen helt olika stil, hon har för högt tempo och klarar oftast inte att sitta hemma en lördag och bara ta det lugnt. Men det visade sig att hon egentligen va exakt vad jag behövde. Hon har full fart i sig, och jag älskar det!
Hon låter en i princip inte sitta och deppa, utan hjälper en, tar med en ut och har roligt med henne, så som en riktig vän ska göra.

Jag har haft lite svårt med relationer sen incidenten när jag åkte in på sjukhus i början av året, jag vill inte släppa in folk helt pga att jag är rädd för att bli sårad. Jag tar folk för givet och jag bryr mig inte om dem längre, för jag tror ändå bara att jag kommer förlora dem i slutändan. Och det va just det som fick mig att nästan förlora Sofia.
Men jag vill inte förlora mina vänner längre, jag ska bli världens bästa vän!
Jag ska behandla folk som jag själv vill bli behandlad, och jag ska ta vara på mina fina vänner.
Vad skulle jag göra utan min Sofia?
Jaadu, jag har verkligen inte mått bra de senaste dagarna, stackars mina vänner har bara fått höra massa tjat om Sofia den senaste veckan, haha det har inte gått en sekund utan att hon funnits i mina tankar.
Vi är egentligen varandras motsatser, men det är väl dom som funkar bäst ihop, eller?

Jag kommer ihåg allt vi gjort, haha herregud vad roligt jag haft med den tjejen. Alla fyllor vi har haft ihop, när vi gjort såna idiotsaker som jag bara gör när jag är med henne. Vi har slagit varandra, sprungit från vakter men failat totalt, vi har åkt till okända randomställen och ställt till med kaos, vi har försökt härma Adele med someone like you men tyvärr failat med det med och vi har haft det allmänt underbart.

Jag är så jävla lycklig över att vi är vänner igen, för vet du en sak Sofia? Jag klarar mig inte utan dig. Imorse när jag skrev till dig och bad om förlåtelse, svarade du inte på vad som kändes som flera timmar. Jag satt vid datorn jättenervös och bara väntade på att du skulle svara. Och sen när du började svara kändes det som om du skrev i flera timmar till. Haha tror mitt hjärta gick i åttahundra kilometer i timman. Jag låter som en jävla fjortis jag vet, men skitsamma, min blogg mina regler, och här får jag låta hur jag vill :)
Och igår, jag satt bara hemma och tänkte på vad jag gjort de senaste dagarna, och på dig och allt som hänt. Så jag pratade med min kontaktperson i säkert en timme om allt som hänt mellan oss och vad jag skulle göra, det enda hon svarade egentligen va att jag fick tänkta efter noga ifall jag ville ha kvar dig som vän eller inte. Om jag ville det, skulle jag lägga allt bakom mig och hoppas på att du gör detsamma, annars får jag helt enkelt fortsätta mitt liv utan dig. Så jag sov knappt inatt, jag låg bara och tänkte på dig och vad jag skulle göra. Kan du fatta att jag låg och tänkte på en sak som va helt uppenbar?
Klart jag vill att du ska vara min vän!
Du är världens bästa, och låt aldrig någon säga motsattsen. Du är helt sjukt jävla underbar min fina Sofia.
I love you